Ny inriktning på funktionshinderpolitiken från 2017

Den 30 november 2017 beslutade riksdagen om mål och inriktning när det gäller den svenska funktionshinderpolitiken. Det nya målet lyder:

Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För att målet ska kunna uppnås fastställde riksdagen samtidigt regeringens förslag till fyra inriktningar för politiken:

* principen om universell utformning
* befintliga brister i tillgängligheten
* individuella stöd och lösningar för individens självständighet
* att förebygga och motverka diskriminering.

I propositionen aviserar regeringen ett flertal utredningar för att utveckla politiken för inriktningen om universell utformning samt styrning och uppföljning. Regeringen skriver också i propositionen att man kommer att tillsätta en rad andra utredningar och ge uppdrag för att konkretisera politiken.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Här är propositionen: prop 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken.

Länk till riksdagens handlingar om funktionshinderpolitiken:

Bakgrundsmaterial inför den nya politiken

Lika Unika har följt och bidragit i arbetet, bland annat genom att delta i Myndigheten för delaktighets strategiska samråd i "Uppdraget om att ta fram förslag på hur funktionshinderspolitiken kan bli mer effektiv och systematisk vad gäller genomförande och uppföljning".

Vi försöker också genom olika påverkansarbete få genomslag för våra perspektiv i frågor som arbetsmarknad, skola, tillgänglighet mm. Och inte minst när det handlar om implementering av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

MFDs rapport "En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle" var på remiss från regeringen till myndigheter, kommuner, civilsamhället och andra fram till 31 december 2016. I svar på remissen bad regeringen (Socialdepartementet) om synpunkter på främst del två i förslaget.

Lika Unika har skrivit ett omfattande svar på remissen som omfattar både de förslag som är formell remiss men också när det gäller ett urval om politikområden, exempelvis om arbetsmarknad, utbildning och demokrati.

Lika Unikas skrivelser

Lika Unikas övergripande förslag inför ny funktionshinderpolitik

Vi har valt att lyfta blicken och ge förslag utifrån en strukturell och övergripande nivå på den nya politiken. Vi har listat ett antal parametrar som vi anser skulle ha en avgörande påverkan på politiken i stort. När det gäller specifika sakområden finns också viktiga hänsyn att ta i en ny politik, delar av det hittas i våra skrivelser. Vi hänvisar även till våra medlemsförbund till deras specifika expertis.

* En ny strategi ska bygga på FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, och byggas upp utifrån konventionens artiklar med mätbara mål och indikatorer.

* Den politiska inriktningen ska möta riksdagens fastställda mål för mänskliga rättighetspolitiken om att säkerställa ”full respekt för internationella åtaganden”.

* Den politiska inriktningen från 2017 ska ovillkorligen understödja det paradigmskifte ”Från patient till medborgare” som är så angeläget genom att funktionshinderpolitikens ansvar förläggs till området Mänskliga rättigheter i regeringskansliet.

* FNs utvecklingsmål Agenda 2030 med de fyra perspektiven mänskliga rättigheter, barn, jämställdhet och funktionshinder är en viktig plattform för funktionshinderpolitiken och alla andra politikområden. Detta för att alla ska vara inkluderade.

* Funktionshinderpolitiken ska byggas på tydliga politiska ambitioner och uttalanden från regeringen under perioden. För att arbetet ska kunna bedrivas målmedvetet under längre tid vore det en fördel om det under arbetet med strategin kan göras en blocköverskridande överenskommelse.

* Det krävs en tydligare styrning av funktionshinderpolitiken genom att politiken och inte myndigheter sätter mål och indikatorer.

* Det krävs ett tydligt ansvar i ledningen i statliga myndigheter och bolag och i kommuner, regioner och landsting för att få större effektivitet i funktionshinderspolitiken. Där behövs även mer kompetens om funktionshinder samt mänskliga rättigheter.

* Alla myndigheter ska arbeta utifrån konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inte ett speciellt urval av strategiska myndigheter.

* En översyn av kommunallagen krävs för att möjliggöra en full implementering av politiken. Funktionshinderpolitiken gäller i hela Sverige, såväl statliga myndigheter och bolag som kommuner, regioner och landsting. Lika rättigheter och lika villkor för alla oavsett var man bor i landet måste vara en självklar princip som följs.

* Det krävs en utvärdering av hur befintlig lagstiftning efterlevs för ett verkligt genomslag av funktionshinderpolitiken.

* En utredning bör göras om hur FN-konventionen CRPD ska bli svensk lag.

* En nyinrättad oberoende MR-institution under riksdagen måste få ett tydligt mandat för att skydda, främja och bevaka mänskliga rättigheter samt i förverkligandet av funktionshinderpolitiken.

* Politiken utformas och följs upp med aktivt deltagande av funktionshinderrörelsen.

* Den interdepartementala arbetsgruppen med samordningsansvar för funktionshinderspolitiken inom regeringskansliet måste föra en dialog med funktionshinderrörelsen.